Difference between revisions of "Elektriska komponenter"
m |
|||
| (51 intermediate revisions by the same user not shown) | |||
| Line 1: | Line 1: | ||
Det finns en mängd olika komponenter som kan användas när man bygger upp elektriska kretsar. | Det finns en mängd olika komponenter som kan användas när man bygger upp elektriska kretsar. På denna sida finns en lista över komponenter som kan vara bra att känna till. Listan är främst till för att ge nybörjare en överblick av de elektriska komponenterna man kan stöta på när man är på [[Main_Page|CRF]]. Även om man inte själv arbetar mycket med elektronik kan det vara kul att i alla fall känna till namn och funktion för dessa komponenter. | ||
==Resistorer== | ==Resistorer== | ||
| Line 37: | Line 37: | ||
[[Image:example_electrolytic_capacitor.jpg|200px|thumb|Exempel på elektrolytkondensator.]] | [[Image:example_electrolytic_capacitor.jpg|200px|thumb|Exempel på elektrolytkondensator.]] | ||
===Elektrolytkondensator=== | ===Elektrolytkondensator=== | ||
En elektrolytkondensator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Electrolytic_capacitor electrolytic capacitor]) är en kondensator som använder sig av en icke-solid elektrolyt för att bygga upp en spänning mellan anod och katod. Anoden kopplas till en metal med ett skyddande oxid-lager mot elektrolyten ínnuti kondensatorn. Katoden kopplas sedan till elektrolyten. Elektrolytkondensatorer har en jämförelsevis hög kapacitans på grund av det tunna oxidlagret. | En elektrolytkondensator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Electrolytic_capacitor electrolytic capacitor]) är en kondensator som använder sig av en icke-solid elektrolyt för att bygga upp en spänning mellan anod och katod. Anoden kopplas till en metal med ett skyddande oxid-lager mot elektrolyten ínnuti kondensatorn. Katoden kopplas sedan till elektrolyten. Elektrolytkondensatorer har en jämförelsevis hög kapacitans på grund av det tunna oxidlagret. Elektrolytkondensatorer är polariserade vilket man måste ta hänsyn till när de monteras. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_ceramic_capacitor.png|200px|thumb|Exempel på keramisk kondensator.]] | [[Image:example_ceramic_capacitor.png|200px|thumb|Exempel på keramisk kondensator.]] | ||
===Keramisk kondensator=== | ===Keramisk kondensator=== | ||
En keramisk kondensator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Ceramic_capacitor ceramic capacitor]) består av två eller fler lager av metall och en keram som agerar isolator mellan metallen. Metallen är kopplad till anoden och katoden på kondensatorn. Dessa har generellt sett en lägre kapacitans än elektrolytkondensatorer, men är tåligare och mer | En keramisk kondensator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Ceramic_capacitor ceramic capacitor]) består av två eller fler lager av metall och en keram som agerar isolator mellan metallen. Metallen är kopplad till anoden och katoden på kondensatorn. Dessa har generellt sett en lägre kapacitans än elektrolytkondensatorer, men är tåligare och mer stabila. Keramiska kondensatorer är inte polariserade vilket innebär att de kan monteras i valfri orientering. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_film_capacitor.jpg|200px|thumb|Exempel på filmkondensator.]] | [[Image:example_film_capacitor.jpg|200px|thumb|Exempel på filmkondensator.]] | ||
===Filmkondensator=== | ===Filmkondensator=== | ||
En filmkondensator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Film_capacitor film capacitor]) | En filmkondensator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Film_capacitor film capacitor]) består generellt sett av två eller fler lager av metall och en plastfilm som agerar isolator. Metallen kopplas sedan till anod och katod på kondensatorn. Filmkondensatorer är ofta battre på att hantera högre spänningar och frekvenser jämfört med andra kondensatorer. Filmkondensatorer är inte polariserade vilket innebär att de kan monteras i valfri orientering. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Induktorer== | ==Induktorer== | ||
En induktor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Inductor inductor]) | En induktor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Inductor inductor]) är i sin enklaste form en komponent som alstrar (inducerar) ett elektromagnetiskt fält. Detta åstadkoms oftast genom att man lindar en ledare i en spole. Spolen kan placeras runt en ferritkärna för förstärk effekt. Om man ändrar strömmens riktning genom spolen kommer även magnetfältet att ändras. Ett varierande magnetfält inducerar sedan på motsatt sätt strömmar I ledaren. Dessa strömmar kommer att motverka den ursprungliga strömändringen. Med andra ord gör en induktor det trögt för strömmen att variera i en krets. De motstår alltså förändring. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_coil. | [[Image:example_coil.jpg|200px|thumb|Exempel på spole.]] | ||
===Spole=== | ===Spole=== | ||
En spole (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Inductor coil]) | En spole (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Inductor coil]) är den vanligaste typen av induktorer. De består av en ledare upplindad i en spole. När man pratar om en spole avser man inte alltid något speciellt användingsområde. | ||
<div style="clear:both;"></div> | |||
[[Image:example_choke.jpg|200px|thumb|Exempel på drossel.]] | |||
===Drossel=== | |||
En drossel (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Choke_(electronics) choke]) är en spole som är avsedd för att blockera högfrekventa signaler. Dessa kan ofta konstrueras som transformatorer med två lindningar som samverkar. | |||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_ferrite_bead.jpg|200px|thumb|Exempel på ferritkärna.]] | [[Image:example_ferrite_bead.jpg|200px|thumb|Exempel på ferritkärna.]] | ||
===Ferritkärna=== | ===Ferritkärna=== | ||
En ferritkärna (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Ferrite_bead ferrite bead]) | En ferritkärna (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Ferrite_bead ferrite bead]) är en typ av drossel som man kan placera en ledare i (eller linda omkring) för att blockera högfrekventa signaler och brus. Dessa placeras till exempel på kablar till laddare och dylikt för hemelektronik där man vill bli av med högfrekventa signaler som kan finnas i nätet. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Dioder== | ==Dioder== | ||
En diod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Diode diode]) | En diod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Diode diode]) är en halvledarkomponent som huvudsakligen leder ström I endast en riktning. De kan alltså ses som en sorts "backventil" för elektriska strömmar. | ||
[[Image: | [[Image:example_semiconductor_diode.png|200px|thumb|Exempel på halvledardiod.]] | ||
=== | ===Halvledardiod=== | ||
En | En halvledardiod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Diode semiconductor diode]) är den enklaste typen av dioder. De används helt enkelt för att se till att strömmen endast kan gå i en riktning i en krets, dvs. från anod till katod. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_zener_diode.jpg|200px|thumb|Exempel på zenerdiod.]] | [[Image:example_zener_diode.jpg|200px|thumb|Exempel på zenerdiod.]] | ||
===Zenerdiod=== | ===Zenerdiod=== | ||
En zenerdiod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Zener_diode zenerdiode]) | En zenerdiod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Zener_diode zenerdiode]) fungerar nästan som en vanlig diod med en viktig skillnad. Då backspänningen over en zenerdiod blir stor nog kommer de även att kunna leda ström i motsatt riktning, dvs. från katod till anod. Spänningen som krävs för detta kallas ''zenerspänning''. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_diode_bridge.jpg|200px|thumb|Exempel på diodbrygga.]] | [[Image:example_diode_bridge.jpg|200px|thumb|Exempel på diodbrygga.]] | ||
===Diodbrygga=== | ===Diodbrygga=== | ||
En diodbrygga (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Diode_bridge diode bridge]) | En diodbrygga (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Diode_bridge diode bridge]) är en krets av dioder som kan användas på två olika sätt. | ||
*Diodbryggan kan användas som en '''helvågslikriktare''' om man kopplar in en växelströmskälla på dess ingång. På utgången får man då en DC-signal med konstant polaritet, dock fortfarande varierande spanning. Detta kan slätas ut genom att man kopplar på en kondensator på diodbryggans utgång. | |||
*Diodbryggan kan också användas som ett '''backspänningsskydd''' om man kopplar en likström till dess ingång. Oavsett polariteten på likströmmen som kopplas in kommer det vara samma polaritet på likströmmen på utgången. Detta är användbart om till exempel då man vill att en batteridriven apparat ska fungera oavsett hur man stoppar in batteriet. | |||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_photodiode.jpg|200px|thumb|Exempel på fotodiod.]] | [[Image:example_photodiode.jpg|200px|thumb|Exempel på fotodiod.]] | ||
===Fotodiod=== | ===Fotodiod=== | ||
En fotodiod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Photodiode photodiode]) | En fotodiod (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Photodiode photodiode]) är i grund och botten en vanlig diod utan skyddsskalet. När ljus träffar dessa genereras en ström genom dioden. Beroende på användningsområdet för fotodioden kan den ha optiska filter och fönster för att endast släppa in en viss sorts ljus från en viss riktning. Det är enligt denna principen vanliga solceller fungerar. Man kan se detta som motsatsen till en [[Elektriska_komponenter#Lysdiod|lysdiod]]. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_led.jpg|200px|thumb|Exempel på | [[Image:example_led.jpg|200px|thumb|Exempel på lysdiod.]] | ||
=== | |||
En LED (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Light-emitting_diode LED]) | ===Lysdiod=== | ||
En lysdiod, eller "LED" (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Light-emitting_diode LED]) är en diod som genererar ljus då en ström går igenom den. Man kan säga att detta är motsatsen till en [[Elektriska_komponenter#Fotodiod|fotodiod]]. | |||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Transistorer== | ==Transistorer== | ||
[[Image:example_transistor.jpg|400px|thumb|Exempel på transistorer.]] | [[Image:example_transistor.jpg|400px|thumb|Exempel på transistorer.]] | ||
En transistor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Transistor transistor]) | En transistor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Transistor transistor]) är en halvledarkomponent som kan användas för att "styra elektricitet med elektricitet". De har vanligtvis tre kontakter: | ||
#Inkommande ström | |||
#Utgående ström | |||
#Inkommande styrström/styrspänning | |||
Mängden elektricitet som transistor släpper igenom från kontakt 1 till 2 beror på hur stor styrströmmen eller styrspänningen är. Man kan alltså säga att det är en sorts ventil som styrs med elektricitet. Strömmen som kan styras med en transistor kan vara mycket store än styrströmmen. Detta innebär att man också kan använda en transistor som en förstärkare. | |||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Integrerade kretsar== | ==Integrerade kretsar== | ||
[[Image:example_integrated_circuit.jpg|300px|thumb|Exempel på integrerade kretsar.]] | [[Image:example_integrated_circuit.jpg|300px|thumb|Exempel på integrerade kretsar.]] | ||
En integrerad krets (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Integrated_circuit integrated circuit]) | En integrerad krets (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Integrated_circuit integrated circuit]) är en hel elektrisk krets som är inkapslad i ett hölje med kontakter som sticker ut. Som man kanske förstår kan dessa kretsar egentligen vara vad som helst, t.ex. en räknare, ett logiskt nät, en accelerometer, eller kanske en hel microprocessor. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Reläer== | ==Reläer== | ||
Ett relä (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Relay relay]) | Ett relä (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Relay relay]) är en komponent som används för att elektroniskt bryta eller sluta en krets. Man kan egentligen se ett relä som en elektriskt styrd strömbrytare. Precis som med [[Elektriska_komponenter#Transistorer|transistorer]] används dessa för att med en liten styrström kontrollera större strömmar (te.x. styra 230 V med en 5 V signal). | ||
[[Image:example_electromagnetic_relay.jpg|200px|thumb|Exempel på elektromagnetiskt relä.]] | [[Image:example_electromagnetic_relay.jpg|200px|thumb|Exempel på elektromagnetiskt relä.]] | ||
===Elektromagnetiskt relä=== | ===Elektromagnetiskt relä=== | ||
Ett elektromagnetiskt relä (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Relay electromagnetic relay]) | Ett elektromagnetiskt relä (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Relay electromagnetic relay]) är ett relä som sluter eller bryter en krets mekaniskt med hjälp av en electromagnet. När reläet får en styrsignal flyttas kontakten på insidan med en elektromagnet så att den sluter kretsen. När styrsignalen blir låg återgår kontakten. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_solid-state_relay.jpg|200px|thumb|Exempel på halvledarrelä.]] | [[Image:example_solid-state_relay.jpg|200px|thumb|Exempel på halvledarrelä.]] | ||
===Halvledarrelä=== | ===Halvledarrelä=== | ||
Ett halvledarrelä (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Solid-state_relay solid-state relay]) | Ett halvledarrelä (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Solid-state_relay solid-state relay]) är ett relä som använder halvledare för att öppna eller sluta kretsen (jämför detta med en enkel [[Elektriska_komponenter#Transistorer|transistor]]). Dessa har Inga rörliga delar jämfört med [[Elektriska_komponenter#Elektromagnetiskt_relä|elektromagnetiska reläer]]. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Strömställare== | ==Strömställare== | ||
En strömställare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Switch switch]) | En strömställare, eller strömbrytare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Switch switch]) är helt enkelt en komponent som används för att sluta eller bryta en krets mekaniskt. Detta inkluderar allt från vanliga knappar till skjutreglage. | ||
[[Image:example_dip_switch.jpg|200px|thumb|Exempel på DIP-switch.]] | [[Image:example_dip_switch.jpg|200px|thumb|Exempel på DIP-switch.]] | ||
===DIP-switch=== | ===DIP-switch=== | ||
En DIP-switch (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/DIP_switch DIP-switch]) | En DIP-switch (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/DIP_switch DIP-switch]) är en rad med flera skjutreglage i en enda komponent. De har vanligtvis 8 eller 9 separate reglage vilket gör dem väldigt användbara då man jobbar med inmatning av binära tal i datorteknik. Att t.ex. bilda det binära talet "10010111" blir då väldigt enkelt vilket gör DIP-switchen ett naturligt gränssnitt för detta ändamål. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_limit_switch.jpg|200px|thumb|Exempel på gränslägesbrytare.]] | [[Image:example_limit_switch.jpg|200px|thumb|Exempel på gränslägesbrytare.]] | ||
===Gränslägesbrytare=== | ===Gränslägesbrytare=== | ||
En gränslägesbrytare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Limit_switch limit switch]) | En gränslägesbrytare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Limit_switch limit switch]) är en fjäderlastad brytare som främst används för att registrera när en mekanisk komponent har nått sitt ändläge. Man kan t.ex. se dessa i [[3D-skrivare]] eller [[CNC|CNC-maskiner]] på X, Y, och Z-axlarna. När gränslägesbrytaren slår till kan denna signal skickas till styrsystemet som då bryter strömmen till motorn. Detta förhindrar att maskineriet går längre än vad det får. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
==Piezoelektronik== | ==Piezoelektronik== | ||
Piezoelektronik (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Piezoelectricity piezoelectronics]) | Piezoelektronik (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Piezoelectricity piezoelectronics]) är ett samlingsnamn för de komponenter som använder sig av det piezoelektriska fenomen där vissa material alstrar elektrisk laddning då de utsätts för påfrestning och vice versa. | ||
[[Image:example_crystal_oscillator.jpg|200px|thumb|Exempel på kvartsoscillator.]] | [[Image:example_crystal_oscillator.jpg|200px|thumb|Exempel på kvartsoscillator.]] | ||
===Kvartsoscillator=== | ===Kvartsoscillator=== | ||
En kvartsoscillator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Crystal_oscillator crystal oscillator]) | En kvartsoscillator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Crystal_oscillator crystal oscillator]) är en komponent som genererar en specifik frekvens I kretsar. Denna specifika frekvens används ofta I radioutrustning eller som klockor till mikroprocessorer. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_ceramic_resonator.jpg|200px|thumb|Exempel på keramisk resonator.]] | [[Image:example_ceramic_resonator.jpg|200px|thumb|Exempel på keramisk resonator.]] | ||
===Keramisk resonator=== | ===Keramisk resonator=== | ||
En keramisk resonator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Ceramic_resonator ceramic resonator]) | En keramisk resonator (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Ceramic_resonator ceramic resonator]) fungerar i princip som en [[Elektriska_komponenter#Kvartsoscillator|kvartsoscillator]]. De har ofta ett extra ben för jordning. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_piezo-buzzer.jpg|200px|thumb|Exempel på piezo-buzzer.]] | [[Image:example_piezo-buzzer.jpg|200px|thumb|Exempel på piezo-buzzer.]] | ||
===Piezo-buzzer=== | ===Piezo-buzzer=== | ||
En piezo-buzzer (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Buzzer#Piezoelectric_2 piezo-buzzer]) | En piezo-buzzer (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Buzzer#Piezoelectric_2 piezo-buzzer]) är en enkel högtalare som fungerar enligt den piezoelektriska principen. När man leder in en ljudsignal i den kommer elektrisk energi konverteras till mekanisk energi, dvs. ljud. De används ofta för enkla "pip-ljud" på t.ex. moderkort. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
| Line 143: | Line 149: | ||
[[Image:example_fuse.jpg|200px|thumb|Exempel på säkring.]] | [[Image:example_fuse.jpg|200px|thumb|Exempel på säkring.]] | ||
===Säkring=== | ===Säkring=== | ||
En säkring (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Fuse_(electrical) fuse]) | En säkring (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Fuse_(electrical) fuse]) är en komponent som är deisgnad att bryta en krets om strömmen i den blir för stor. Detta åstadkomms med en tunn ledare som blir varm och brinner av när en för stor ström går genom den. Detta skyddar andra komponenter från att gå sönder och kanske orsaka brand eller liknande. I säkringar varierar tjockleken på denna tråd beroende på strömmen de ska kunna hantera. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_varistor.jpg|200px|thumb|Exempel på varistor.]] | [[Image:example_varistor.jpg|200px|thumb|Exempel på varistor.]] | ||
===Varistor=== | ===Varistor=== | ||
En varistor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Varistor varistor]) | En varistor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Varistor varistor]) är en komponent som är designad att leda bort ström vid för stora spänningar. Varistorns resistans beror på spänningen så att resistansen är hög när spänningen är låg och vice versa. En varistor leder alltså vanligtvis ingen ström, men om spänningen blir stor nog kommer den att släppa igenom strömmen. Den fungerar alltså ungefär som en [[Elektriska_komponenter#Zenerdiod|zenerdiod]] i båda riktningar. Detta leder då bort den från andra komponenter och förhindrar skador. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_circuit_breaker.jpg|200px|thumb|Exempel på automatsäkring.]] | [[Image:example_circuit_breaker.jpg|200px|thumb|Exempel på automatsäkring.]] | ||
===Automatsäkring=== | ===Automatsäkring=== | ||
En automatsäkring (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Circuit_breaker circuit breaker]) | En automatsäkring, eller dvärgbrytare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Circuit_breaker circuit breaker]) är en strömbrytare som bryter en krets vid för stora strömmar. De beter sig alltså exakt som en vanlig [[Elektriska_komponenter#Säkring|säkring]] med en viktig skillnad. När automatsäkringen utlöses kan de lätt återställas genom att man återställer strömbrytaren på panelen. Man finner dessa främst i elcentraler, eller "proppskåp". Vanliga utlösningsgränser är 10 A för 230 V (enfas) och 16 A för 400 V (trefas). | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_residual-current_device.jpg|200px|thumb|Exempel på jordfelsbrytare.]] | [[Image:example_residual-current_device.jpg|200px|thumb|Exempel på jordfelsbrytare.]] | ||
===Jordfelsbrytare=== | ===Jordfelsbrytare=== | ||
En jordfelsbrytare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Residual-current_device residual-current device]) | En jordfelsbrytare (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Residual-current_device residual-current device]) är i princip väldigt lik en [[Elektriska_komponenter#Automatsäkring|automatsäkring]], men den används i ett annat syfte. En jordfelsbrytare är kopplad till skyddsjorden i ett system och bryter redan vid väldigt låga strömmar (omkring 0.03 A). När en jordfelsbrytare slår till bryts strömmarna i fas- och neutralledaren i resten av systemet för att skydda utrustning och personer. Jordfelsbrytare har också en testknapp för där man kan kolla om de fungerar som de ska. De återställs annars på samma sätt som en automatsäkring. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
| Line 161: | Line 170: | ||
[[Image:example_dc_motor.jpg|200px|thumb|Exempel på DC-motor.]] | [[Image:example_dc_motor.jpg|200px|thumb|Exempel på DC-motor.]] | ||
===DC-motor=== | ===DC-motor=== | ||
En DC-motor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/DC_motor DC motor]) | En DC-motor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/DC_motor DC motor]) är en elmotor som drivs med likström. För att skapa det roterande magnetfält som får kommutatorn att rotera används så kallade borstar. Dessa är vanligtvis kol-stavar som ligger mot kommutatorn. Dessa slits ut med tiden och behöver till slut bytas ut. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_ac_motor.jpg|200px|thumb|Exempel på AC-motor.]] | [[Image:example_ac_motor.jpg|200px|thumb|Exempel på AC-motor.]] | ||
===AC-motor=== | ===AC-motor=== | ||
En AC-motor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/AC_motor AC motor]) | En AC-motor (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/AC_motor AC motor]) är en elmotor som drivs med växelspänning. Här behövs inte borstar eftersom det naturligt uppstår ett varierande magnetfält i och med växelspänningen. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
[[Image:example_solenoid.jpg|200px|thumb|Exempel på solenoid.]] | [[Image:example_solenoid.jpg|200px|thumb|Exempel på solenoid.]] | ||
===Solenoid=== | ===Solenoid=== | ||
En solenoid (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Solenoid#Electromechanical_solenoid solenoid]) | En solenoid (eng. [https://en.wikipedia.org/wiki/Solenoid#Electromechanical_solenoid solenoid]) är i sin enkelhet en fjäderbelastad kolv placerad i en spole. När man leder ström genom spolen genereras ett magnetfält som flyttar kolven. När strömmen bryts går den sedan tillbaka med hjälp av fjäderkraften. Dessa kan användas som enkla små ställdon för att t.ex. agera låskolv i en dörr eller liknande. | ||
<div style="clear:both;"></div> | <div style="clear:both;"></div> | ||
Latest revision as of 12:31, 16 August 2017
Det finns en mängd olika komponenter som kan användas när man bygger upp elektriska kretsar. På denna sida finns en lista över komponenter som kan vara bra att känna till. Listan är främst till för att ge nybörjare en överblick av de elektriska komponenterna man kan stöta på när man är på CRF. Även om man inte själv arbetar mycket med elektronik kan det vara kul att i alla fall känna till namn och funktion för dessa komponenter.
Resistorer
En resistor (eng. resistor) är ett kretselement som gör det trögt för ström att flöda genom det. Eftersom att den hindrar strömmens flöde, innebär det att en resistor tar upp effekt från kretsen i form av värmeenergi. Detta medför också att en signals spänningsnivå sjunker då den passerar genom en resistor. Det vill säga man kan uppmäta en spänning over en resistor då ström flödar genom den. Resistorer används därför för att begränsa strömmars storlek, sänka en signals spänning och göra av med effekt I en krets.
Motstånd
Ett motstånd (eng. resistor) är den enklaste typen av resistorer. Det är ett enkel tvåpoligt kretselement som har en fast resistans. Dessa används främst för att begränsa strömmars storlek i en krets.
Effektmotstånd
Ett effektmotstånd (eng. power resistor) är egentligen bara ett vanligt motstånd med syftet att absorbera effekt i en elektrisk krets. De blir därför varma och är därför byggda speciellt för detta ändamål. De är grövre och har ofta kylflänsar för att hantera värmeenergin.
Potentiometer
En potentiometer (eng. potentiometer) är I princip en resistor med variabel resistans. Det finns dock tre anslutningar till en potentiometer vilket ger den en extra användning. Mellan anslutningarna 1 och 2, samt 2 och 3 beter sig potentiometern som ett variabelt motstånd när man justerar det. Dock är summan av resistansen mellan dessa två par alltid konstant vilket innebär att en potentiometer fungerar som en spänningsdelare. Oftast kan man justera resistansen hos potentiometern med hjälp av en ratt eller ett skjutreglage.
Fotoresistor
En fotoresistor (eng. photoresistor) är precis som potentiometern en resistor med variabel resistans. Här styrs emellertid resistansen av intensiteten av det ljus som träffar fotoresistorn. Resistansen sjunker då ljusintensiteten ökar.
Termistor
En termistor (eng. thermistor) är också en resistor med variable resistans. Här styrs istället resistansen av termistorns temperatur. Det finns två olika typer av termistorer att betrakta:
- NTC (Negative Temperature Coefficent): Resistansen minskar då temperaturen ökar
- PTC (Positive Temperature Coefficent): Resistansen ökar då temperaturen ökar
Kondensatorer
En kondensator (eng. capacitor) är en komponent med förmågan att lagra energi i form av elektrisk laddning. Den består i det enkla fallet av två plattor (anod och katod) som är separerade av en isolator. När man kopplar dessa plattor till polerna av en spänningskälla kommer de att laddas upp med positiv respektive negativ laddning tills de når sin maximala laddning. Kondensatorn kan sedan laddas ur på väldigt kort tid med en väldigt hög effekt.
Elektrolytkondensator
En elektrolytkondensator (eng. electrolytic capacitor) är en kondensator som använder sig av en icke-solid elektrolyt för att bygga upp en spänning mellan anod och katod. Anoden kopplas till en metal med ett skyddande oxid-lager mot elektrolyten ínnuti kondensatorn. Katoden kopplas sedan till elektrolyten. Elektrolytkondensatorer har en jämförelsevis hög kapacitans på grund av det tunna oxidlagret. Elektrolytkondensatorer är polariserade vilket man måste ta hänsyn till när de monteras.
Keramisk kondensator
En keramisk kondensator (eng. ceramic capacitor) består av två eller fler lager av metall och en keram som agerar isolator mellan metallen. Metallen är kopplad till anoden och katoden på kondensatorn. Dessa har generellt sett en lägre kapacitans än elektrolytkondensatorer, men är tåligare och mer stabila. Keramiska kondensatorer är inte polariserade vilket innebär att de kan monteras i valfri orientering.
Filmkondensator
En filmkondensator (eng. film capacitor) består generellt sett av två eller fler lager av metall och en plastfilm som agerar isolator. Metallen kopplas sedan till anod och katod på kondensatorn. Filmkondensatorer är ofta battre på att hantera högre spänningar och frekvenser jämfört med andra kondensatorer. Filmkondensatorer är inte polariserade vilket innebär att de kan monteras i valfri orientering.
Induktorer
En induktor (eng. inductor) är i sin enklaste form en komponent som alstrar (inducerar) ett elektromagnetiskt fält. Detta åstadkoms oftast genom att man lindar en ledare i en spole. Spolen kan placeras runt en ferritkärna för förstärk effekt. Om man ändrar strömmens riktning genom spolen kommer även magnetfältet att ändras. Ett varierande magnetfält inducerar sedan på motsatt sätt strömmar I ledaren. Dessa strömmar kommer att motverka den ursprungliga strömändringen. Med andra ord gör en induktor det trögt för strömmen att variera i en krets. De motstår alltså förändring.
Spole
En spole (eng. coil) är den vanligaste typen av induktorer. De består av en ledare upplindad i en spole. När man pratar om en spole avser man inte alltid något speciellt användingsområde.
Drossel
En drossel (eng. choke) är en spole som är avsedd för att blockera högfrekventa signaler. Dessa kan ofta konstrueras som transformatorer med två lindningar som samverkar.
Ferritkärna
En ferritkärna (eng. ferrite bead) är en typ av drossel som man kan placera en ledare i (eller linda omkring) för att blockera högfrekventa signaler och brus. Dessa placeras till exempel på kablar till laddare och dylikt för hemelektronik där man vill bli av med högfrekventa signaler som kan finnas i nätet.
Dioder
En diod (eng. diode) är en halvledarkomponent som huvudsakligen leder ström I endast en riktning. De kan alltså ses som en sorts "backventil" för elektriska strömmar.
Halvledardiod
En halvledardiod (eng. semiconductor diode) är den enklaste typen av dioder. De används helt enkelt för att se till att strömmen endast kan gå i en riktning i en krets, dvs. från anod till katod.
Zenerdiod
En zenerdiod (eng. zenerdiode) fungerar nästan som en vanlig diod med en viktig skillnad. Då backspänningen over en zenerdiod blir stor nog kommer de även att kunna leda ström i motsatt riktning, dvs. från katod till anod. Spänningen som krävs för detta kallas zenerspänning.
Diodbrygga
En diodbrygga (eng. diode bridge) är en krets av dioder som kan användas på två olika sätt.
- Diodbryggan kan användas som en helvågslikriktare om man kopplar in en växelströmskälla på dess ingång. På utgången får man då en DC-signal med konstant polaritet, dock fortfarande varierande spanning. Detta kan slätas ut genom att man kopplar på en kondensator på diodbryggans utgång.
- Diodbryggan kan också användas som ett backspänningsskydd om man kopplar en likström till dess ingång. Oavsett polariteten på likströmmen som kopplas in kommer det vara samma polaritet på likströmmen på utgången. Detta är användbart om till exempel då man vill att en batteridriven apparat ska fungera oavsett hur man stoppar in batteriet.
Fotodiod
En fotodiod (eng. photodiode) är i grund och botten en vanlig diod utan skyddsskalet. När ljus träffar dessa genereras en ström genom dioden. Beroende på användningsområdet för fotodioden kan den ha optiska filter och fönster för att endast släppa in en viss sorts ljus från en viss riktning. Det är enligt denna principen vanliga solceller fungerar. Man kan se detta som motsatsen till en lysdiod.
Lysdiod
En lysdiod, eller "LED" (eng. LED) är en diod som genererar ljus då en ström går igenom den. Man kan säga att detta är motsatsen till en fotodiod.
Transistorer
En transistor (eng. transistor) är en halvledarkomponent som kan användas för att "styra elektricitet med elektricitet". De har vanligtvis tre kontakter:
- Inkommande ström
- Utgående ström
- Inkommande styrström/styrspänning
Mängden elektricitet som transistor släpper igenom från kontakt 1 till 2 beror på hur stor styrströmmen eller styrspänningen är. Man kan alltså säga att det är en sorts ventil som styrs med elektricitet. Strömmen som kan styras med en transistor kan vara mycket store än styrströmmen. Detta innebär att man också kan använda en transistor som en förstärkare.
Integrerade kretsar
En integrerad krets (eng. integrated circuit) är en hel elektrisk krets som är inkapslad i ett hölje med kontakter som sticker ut. Som man kanske förstår kan dessa kretsar egentligen vara vad som helst, t.ex. en räknare, ett logiskt nät, en accelerometer, eller kanske en hel microprocessor.
Reläer
Ett relä (eng. relay) är en komponent som används för att elektroniskt bryta eller sluta en krets. Man kan egentligen se ett relä som en elektriskt styrd strömbrytare. Precis som med transistorer används dessa för att med en liten styrström kontrollera större strömmar (te.x. styra 230 V med en 5 V signal).
Elektromagnetiskt relä
Ett elektromagnetiskt relä (eng. electromagnetic relay) är ett relä som sluter eller bryter en krets mekaniskt med hjälp av en electromagnet. När reläet får en styrsignal flyttas kontakten på insidan med en elektromagnet så att den sluter kretsen. När styrsignalen blir låg återgår kontakten.
Halvledarrelä
Ett halvledarrelä (eng. solid-state relay) är ett relä som använder halvledare för att öppna eller sluta kretsen (jämför detta med en enkel transistor). Dessa har Inga rörliga delar jämfört med elektromagnetiska reläer.
Strömställare
En strömställare, eller strömbrytare (eng. switch) är helt enkelt en komponent som används för att sluta eller bryta en krets mekaniskt. Detta inkluderar allt från vanliga knappar till skjutreglage.
DIP-switch
En DIP-switch (eng. DIP-switch) är en rad med flera skjutreglage i en enda komponent. De har vanligtvis 8 eller 9 separate reglage vilket gör dem väldigt användbara då man jobbar med inmatning av binära tal i datorteknik. Att t.ex. bilda det binära talet "10010111" blir då väldigt enkelt vilket gör DIP-switchen ett naturligt gränssnitt för detta ändamål.
Gränslägesbrytare
En gränslägesbrytare (eng. limit switch) är en fjäderlastad brytare som främst används för att registrera när en mekanisk komponent har nått sitt ändläge. Man kan t.ex. se dessa i 3D-skrivare eller CNC-maskiner på X, Y, och Z-axlarna. När gränslägesbrytaren slår till kan denna signal skickas till styrsystemet som då bryter strömmen till motorn. Detta förhindrar att maskineriet går längre än vad det får.
Piezoelektronik
Piezoelektronik (eng. piezoelectronics) är ett samlingsnamn för de komponenter som använder sig av det piezoelektriska fenomen där vissa material alstrar elektrisk laddning då de utsätts för påfrestning och vice versa.
Kvartsoscillator
En kvartsoscillator (eng. crystal oscillator) är en komponent som genererar en specifik frekvens I kretsar. Denna specifika frekvens används ofta I radioutrustning eller som klockor till mikroprocessorer.
Keramisk resonator
En keramisk resonator (eng. ceramic resonator) fungerar i princip som en kvartsoscillator. De har ofta ett extra ben för jordning.
Piezo-buzzer
En piezo-buzzer (eng. piezo-buzzer) är en enkel högtalare som fungerar enligt den piezoelektriska principen. När man leder in en ljudsignal i den kommer elektrisk energi konverteras till mekanisk energi, dvs. ljud. De används ofta för enkla "pip-ljud" på t.ex. moderkort.
Skydd
Säkring
En säkring (eng. fuse) är en komponent som är deisgnad att bryta en krets om strömmen i den blir för stor. Detta åstadkomms med en tunn ledare som blir varm och brinner av när en för stor ström går genom den. Detta skyddar andra komponenter från att gå sönder och kanske orsaka brand eller liknande. I säkringar varierar tjockleken på denna tråd beroende på strömmen de ska kunna hantera.
Varistor
En varistor (eng. varistor) är en komponent som är designad att leda bort ström vid för stora spänningar. Varistorns resistans beror på spänningen så att resistansen är hög när spänningen är låg och vice versa. En varistor leder alltså vanligtvis ingen ström, men om spänningen blir stor nog kommer den att släppa igenom strömmen. Den fungerar alltså ungefär som en zenerdiod i båda riktningar. Detta leder då bort den från andra komponenter och förhindrar skador.
Automatsäkring
En automatsäkring, eller dvärgbrytare (eng. circuit breaker) är en strömbrytare som bryter en krets vid för stora strömmar. De beter sig alltså exakt som en vanlig säkring med en viktig skillnad. När automatsäkringen utlöses kan de lätt återställas genom att man återställer strömbrytaren på panelen. Man finner dessa främst i elcentraler, eller "proppskåp". Vanliga utlösningsgränser är 10 A för 230 V (enfas) och 16 A för 400 V (trefas).
Jordfelsbrytare
En jordfelsbrytare (eng. residual-current device) är i princip väldigt lik en automatsäkring, men den används i ett annat syfte. En jordfelsbrytare är kopplad till skyddsjorden i ett system och bryter redan vid väldigt låga strömmar (omkring 0.03 A). När en jordfelsbrytare slår till bryts strömmarna i fas- och neutralledaren i resten av systemet för att skydda utrustning och personer. Jordfelsbrytare har också en testknapp för där man kan kolla om de fungerar som de ska. De återställs annars på samma sätt som en automatsäkring.
Elektromekanik
DC-motor
En DC-motor (eng. DC motor) är en elmotor som drivs med likström. För att skapa det roterande magnetfält som får kommutatorn att rotera används så kallade borstar. Dessa är vanligtvis kol-stavar som ligger mot kommutatorn. Dessa slits ut med tiden och behöver till slut bytas ut.
AC-motor
En AC-motor (eng. AC motor) är en elmotor som drivs med växelspänning. Här behövs inte borstar eftersom det naturligt uppstår ett varierande magnetfält i och med växelspänningen.
Solenoid
En solenoid (eng. solenoid) är i sin enkelhet en fjäderbelastad kolv placerad i en spole. När man leder ström genom spolen genereras ett magnetfält som flyttar kolven. När strömmen bryts går den sedan tillbaka med hjälp av fjäderkraften. Dessa kan användas som enkla små ställdon för att t.ex. agera låskolv i en dörr eller liknande.
